Att prioritera

Imorgon skriver jag nationella provet i matte C. Det känns inte alls bra, jag minns inte derivatans definition, e och ln.

Jag har struntat i matte detta året. Mina mattelektioner har gått åt andra ämnen. Jag har helt enkelt inte prioriterat matten som jag gjorde förra året. Prioritering var just det som gav mig ett års försprång i matte och nu håller jag på att tappa det bara för att jag har förlorat min ambition och motivation att plugga. Det här året har varit det tuffaste i hela mitt liv men tack vare mina tidigare prioriteringar har jag kunnat glida igenom det mesta felfritt och få bra betyg ändå. Att plugga till ett prov dagen innan är inte bra, men det är ok; att inte plugga till ett prov och gissa alla svar är inte alls bra och absolut inte min stil. Ändå har det blivit så att jag skjuter upp det mesta till sista minuten. Och ångesten över att jag sabbar allt som jag åstadkommit hittills är obeskrivlig.

När jag var liten fick jag lära mig att jobba och sedan vila och roa mig. Att börja plugga är inte det första jag gör när jag kommer hem - det börjar jag med efter nio. Jag måste verkligen skärpa mig, om jag så ska bli en pluggis igen.