Julia åkte T-bana med moral, men utan biljett

När jag var i Stockholm i början på maj fick jag böter på tunnelbanan. Anledningen var att jag åkte utan biljett och hade oturen att stöta på biljettkontrollanterna. Jag hade försökt att skicka efter en SMS-biljett men eftersom täckningen var dålig kom mitt SMS aldrig fram. Det fanns inte heller någon vakt som man skulle visa upp SMS:et för vid spärren. Tilläggsavgiften på 1200 kr är enligt min åsikt oförtjänad. Jag skrev en överklagan och fick svar på den igår. SL (Stockholms lokaltrafik) verkade inte ens ha läst mitt brev, för det svar jag fick innehöll bara paragrafer som behandlar allmänna regler för tunnelbanan. Jag bestämde mig för att ringa till dem och tala om att det har blivit ett orättvist straff. Mannen talade iskallt om att man inte får vistas i tunnelbanan utan biljett.

Är det verkligen rätt att straffa oskyldiga? Min avsikt var god, för att jag tänkte köpa en biljett. Enligt konsekvensetikens filosofi är det resultatet och inte tanken som räknas. Det är helt rätt att en god tanke ska kunna översättas i handling för att ens kunna räknas som god, men i mitt var det inte i min makt att omsätta min laglydighet till mobil täckning. Det som talar emot mig är att jag faktisk åkte utan biljett, dvs. att konsekvensen var brottslig. Då är det logiskt att jag fick betala böter. Å andra sidan hade jag rejäl otur just den dagen och den tiden och det är sådant jag inte hade makt nog att påverka som hindrade mig från att köpa en biljett. Kontrollanterna liksom SL är hänsynslösa, tycker jag. De bryr sig inte om varför jag åkte utan biljett för att det är i deras intresse att tjäna pengar på min olyckliga situation. Deras policy är att straffa folk som åker utan biljett, för att kunna skrämma andra från att göra det.

Hur som helst har jag lärt mig en rejäl läxa och blivit 1200 kr fattigare. Jag ska aldrig någonsin gå förbi en spärr eller en entré utan att försäkra mig om att jag har en biljett. Jag är övertygad om att oavsett hur goda avsikter jag har med mina handlingar, så räknar ingen mina avsikter för goda skäl att förlåta eventuella brott.