Till Caroline

Jag kunde inte få fram ett ljud när du berättade det. Jag var så chockad över det du sa. Din röst var lugn, som om du ville stilla min oro. Men jag är ändå orolig. Du är stark och tror på dig själv, det vet jag. Vid din sida är jag patetisk och gnällig, men du har båda fötterna på jorden. Jag vet att du är rädd, men du visar inte det. Jag håller av dig och vill att allting ska bli bra.