Handskrivet

Det skrivs alldeles för lite brev nuförtiftiden, tycker jag. När jag var liten fick jag alltid brev från såväl kompisar som släktingar i Ukraina. Idag får man nöja sig med ett julkort (om man ens får ett). MSN, Facebook, SMS, mejl etc. dominerar den långväga kommunikationen. Men känns det inte lite trist att få ett dataskrivet meddelande via Facebook? Hur spännande är det med några tecken som skickas omedelbart och glöms bort efter några ögonblick då nästa SMS kommer?

Handskrivna brev är mycket personliga och det ligger alltid lite spänning i att öppna dem. De små fina bokstäverna tecknades ner av avsändarens handrörelser och budskapet uppfattas på ett helt annat sätt. Man väntar otåligt på brevet och ibland får man för sig att man blivit bortglömd. Det visar sig oftast att det är Posten som har ställt till det med sen leverans. Det är svårt att hålla igång en snabb dialog om man brevväxlar; skämt och ironi är också svårt. Men visst finns det en charm i att man väntar länge på ett svar och sedan tolkar det på alla sätt man bara kan? Jag tycker det.

Mer brev, mer längtan, mer jobb åt Posten, mer spänning, mer frimärken, mer söta brevpapper...